Om en tunnel vid ljusets slut

Det enda uppiggande denna kalla, mörka, genomregniga helg är tulpanerna som kom budade i lördags. Tänk den pojkvän som någon gång skulle förstå det där att jag avskyr långa röda rosor. Hur svårt kan det vara?
Upptäckte Carolina Wallin Péres i fredags när jag, kall som en isbit kom från Ekgatan 3. Hon gör mig mållös.
Dags att återgå till Wramsby/Österlund och 'Företagets finansiella miljö' (ja, jag börjar ångra att jag läser juridik kombinerat med ekonomi och inte bara en helt vanlig jur.kand)
/J (som är osäker på vad hon har gett sig in på)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0