I miss how it feels when we touch
Jag älskar livet (trots det faktum att jag inte kan tänka klart).
/J
To start a new and lovely story.
Han. är någon som får det att pirra i min mage (tro mig det gör inte bara det när man går i småskolan och är kär i killen i klassen över). är någon jag tänker på från och till (mest till) hela dagarna. är någon som frågar hur jag mår. är någon som tycker det är dumt när jag dricker varm choklad med icke laktosfri mjölk. är någon som jag vill ringa så fort jag har något att berätta. är någon som säger att han gillar mig. är någon som får mig att skratta så att jag får kramp i magen. är någon vars hand passar väldigt bra i min. är någon jag räknar ner timmarna tills jag får träffa. är någon vars röst gör mig alldeles varm inombords. är någon som gör det lite lättare att tala om saker som tidigare fick mig att gråta. är någon jag tänker på det sista jag gör innan jag somnar om nätterna. är någon som är den första jag tänker på när jag vaknar om mornarna. är någon jag tycker om. är någon jag talar med det sista jag gör innan jag somnar varje kväll. är någon som väcker mig varje morgon. är någon som säger att jag borde prioritera mina åtaganden. är någon som alltid önskar mig en bra dag när han väckt mig om mornarna. är någon som är jävligt lång. är någon är som mina föräldrar gärna vill träffa. är någon jag är förälskad i. är någon som talar skånska. är någon som jag, utan problem, kan få att skratta. är någon jag kan vara jävligt sarkastisk med utan att han misstolkar (okej, det har blivit en misstolkning en gång, men det kanske har sin charm?). är någon jag vill tillbringa mer tid med. är någon som heter som min äldsta bror (och som de facto är av samma årgång som samma bror). är någon jag skulle ge jävligt mycket för att få vara med varje dag just nu.
/J
I wanna hold him, I wanna kiss him
Nästan varje gång jag lämnar vår kungliga huvudstad med flyg (nota bene) känner jag ett rysligt obehag. En känsla av att vara en liten myra (och då menar jag inte nödvändigtvis ur perspektivet som en arbetsmyra) och att längta efter något. Idag när jag sjönk ner på plats 4A återfanns inte den känslan. Istället pirrade min mage. Hjärtat var varmt och kändes omkramat. Och jag satt mest och dumflinade i de knappt 60 minuterna dt tog att ta sig till den lilla staden.
It's all about him.
/J
I think it’s time for me to be happy too.
Jag tror att jag vet att jag är lycklig. Jag kan inte skriva när jag är lycklig. tror jag. åtminstone inte när det enda jag tänker på (när jag inte måste tänka på Advanced EU Direct Tax Law) är honom.
/J
I still repeat the things you said to me in my head.
Jag har skrattat tills jag gråtit med de bästa av vänner. Jag har marathonlyssnat på förra veckans vackraste låt. Jag har gjort alla måsten i min lilla pundarkvart (förutom att vika tvätt, men som F sa; den lär finnas kvar imorgon). Jag har förbannat Universeums snäva öppettider. Jag har blivit påmind om varför jag älskar Göteborg. Jag har bowlat. Jag har nästan glömt bort min hemlängtan. Jag har blivit erbjuden en weekend i Cph med bättre sällskap. Jag har flängt till Aten och tillbaka. Jag har snackat moms med EU Kommissionen. Jag har haft en holländare som resesällskap. Jag har sovit som en prinsessa och vaknat med ett dumflin. Jag har somnat med en telefon mot örat. Jag har köpt snittblommor till S. Jag har börjat tycka om tanken. och känslan. och pirret.
/J - som egentligen har påtok för mycket att göra för att ens författa de torftiga meningarna ovan.
One day, someone will walk into your life and make you see why it never worked out with someone else.
Älskar tryffel. älskar min familj. älskar mina vänner. älskar avsmakningsmeny med vinpaket. Har egentligen fundera mycket idag, men de har inte resulterat i något av värde. Jag gissar att det är som det är. R från lsk har givit mig funderingar som inte resulterat i något. Intressant, men jag kan inte för mitt liv komma på hur han ens kommit in i mitt liv?
Ok, vinpaketet har resulterat i att jag inte har förmåga att formulera mig varför jag avslutar nu. (punkt.)
/J - som vill hänga med S snart. jag saknar henne.
People said I've change so much. Well, here's the truth. I grew up. I stopped letting people push me around all the time. I learned that you can't always be happy. I accepted reality.
Inledde tisdagen med 2,5 timmars vardagslyx. Sov som en prinsessa i lite för några timmar inatt, men nu börjar äntligen bitarna falla på plats och jag tar gärna vilken förkylning till följd av sömnbrist som helst för att få allt att klaffa. Lever på kärlek och cola light just nu och ja, jag ska inte säga att jag ogillar det. Hade en magisk craving efter potatismos och köttbullar igår så ikväll är det köttbullekalas i min lilla pundarkvart, älska livet!
Har planen att ägna mig helhjärtat åt att läsa rättsfall och försöka flytta fokus till anledningen till att jag befinner mig i den lilla staden.
Inatt när jag skulle somna funderade jag över hur folk kan komma och gå i ens liv och man först i efterhand kan avgöra huruvida personerna lämnar något avtryck. ifall den betydde något. märkligt. men ändå fascinerande.
/J - som är förhållandevis övertygad om att Chris Holmes China kan komma att snurra fler än många gånger idag.
I wanna live like common people, I wanna do whatever common people do, wanna sleep with common people, I wanna sleep with common people like you
En bättre söndag. verkligen. helt planlös har ändå dagen rullat på lite för snabbt för att jag skulle hinna med alla mina egentliga måsten (men vi kanske kan dricka rödtjut och glömma dem?). dock hade det varit fint att åtminstone påbörjat talet till mannen som jag tydligen ska hålla inför 250 personer i en spegelsal i den lilla staden nästa lördag, men det kommer ju en dag imorgon också (hoppas jag).
Bortsett från att jag vaknade av att solen sken på mig imorse så förgylldes uppvaknandet av att U skickat ett, mer än, vackert sms. (Ibland fascineras jag av hur mycket jag egentligen kan älska.)
Jag har inte riktigt viljat inse hur mycket burkcola jag och A kommer hälla i oss i den kommande veckan, men så länge den lilla svarta sitter som en dröm kan jag leva med det. Frågan är bara vilken av alla (notera min ironi) skräddare jag ska besöka imorgon innan förmiddagen blir eftermiddag för att åtgärda det som förstördes vid Svenska Spels idrottsfest en sen majnatt i Uppsala.
Ok, jag skriver inget av intresse. inget med djup. men det kanske postas något när idag har blivit imorgon (för ja, jag har rubbad dygnsrytm sedan Larry Bakken envisades med en hemtentamen).
/J - som har lyssnat på samma låt ungefär 247 gånger idag, men det är ok.
sometimes you will never know the true value of a moment until it becomes a memory
Vaknade upp till solsken och då kan man väl bara bli lycklig, eller? Känner inte samma känsla av att vara helt förstörd som jag gjort de senaste dagarna (och det kan vi se som något lovande?). Saknar en gammal vän så jag äter Österrikis gulasch bara för att.
Fö uppskattar jag det faktum att de bästa uppskattar att jag skriver igen. Jag kanske inte ska låta det gå lika långt emellan gångerna? Nåväl, såväl längtan och en tom mage gör sig påmind.
/J - som saknar ord för att beskriva hur magisk Janet Devlin är
Du frågar mig vad kärlek är men jag vet inget om det där bara sånt som man kan mäta kan jag förstå
En lördag. En ledig sådan.
Ibland längtar jag efter dagar som känns sådär perfekta. Sådär som en dag i juli som inleds med att man vaknar av att morgonsolen skiner en rakt i ögonen, vilket resulterar i att man kliver upp (trots det faktum att man alldeles nyss dansat ut från krogen, via någon stökig efterfest med alldeles för mycket Jack&cola och prutat i taxin då man insett att man hade några hundra färre i bakfickan än vad man trott). Intar en bättre skrattfrukost i morgonsolen ute på terassen tillsammans med de bästa av vänner. En idé om en dag med båten på havet mottages gillande hos sällskapet och utan att veta var krafterna kommit ifrån har man tagit sig ut på havet. Skrattmarathonet fortsätter ikapp med badandet och krysslösandet och strax innan solen slutar värma drar man upp ankar för att åka mot samma terass, för rosé, grillning och lite för mycket hotshots för sällskapets bästa. En stökig kväll på terassen följs upp med en bättre taxitur till stället där happy hour alltid gäller för oss och innan man vet ordet av det dansar man barfota på en klippa med han som luktar på det där sättet som du fascineras av. Tänk om det alltid kunde vara juli.
Nåväl. Dagen har inte varit dålig. långt ifrån. Uppvaknande med en varm kropp tätt intill. soffhäng. en bättre massage. en ofantlig hemlängtan vilket komponerades av fler än många tårar. ett mössinköp. ett förbannande över att inte en enda jävla skräddare hade öppet i den lilla staden. lyssnande på fantastiska, nästan bortglömda, låtar. en förfäran att jag inte bor där A bor. En oplanerad kväll på Brahegatan 13 vilket lutade åt ett gråtmarathon, men resulterade i ett skrattmarathon (mycket tack vare veckans kommentar signerad värdinnan, ok jag dör lite fortfarande). en iskall cykeltur. en, neverending, yatzydiskussion. en inbokad "VM-i-yatzydag" (då jag dessutom bjuder samtliga inblandade på rödtjut och bubbel, HOPPSAN!) nästa söndag för att bota all form av ångest som har en tendens att dyka upp på söndagar (ok, de flesta veckodagar) under hösten.
Beautisleep, någon?
/J - som ponerar att hennes grannar är ganska nöjda idag.
The longer the waiting, the sweeter the kiss.
Det är jävligt (ja, jag understryker) länge sedan jag skrev ett endaste ord här, men jag har haft fullt upp att leva. Verkligen. Jag älskar livet! Även då det springer iväg lite fortare än vad jag hinner springa (men hey, jag har aldrig påstått att jag är någon fastrunner!). Uppdatering sedan sist; jag har lyckats bli utslängd från fler uteställen än vad som är ok. jag har dansat på sommarvarma klippor. jag har åkt tåg. jag har druckit rosé tills jag inte kunnat säga mitt namn. jag har svalt min coolhet. jag har lärt mig laga pannkakor. jag har blivit oroväckande beroende av cola light. jag har pussats. jag har fascinerats. jag har hängt mer än mycket i sketholm. jag har saknat mina vänner. jag har gråtit. jag har utnämnt 2011 till blåmärkets år. jag har cyklat kapp med vänner en bubbelkväll på andra sidan stan. jag har gråtit på mitt badrumsgolv. jag har vaknat upp naken på samma badrumsgolv. jag har bott i mina jeansshorts. jag har undvikit fortkörningsböter. jag har impulsshoppat dyrgripar. jag har saknat. jag har skrattat. jag har lovat att alltid älska och aldrig hata. jag har haft bedövande ont i mitt hjärta. jag har levt. jag har solat på en luftmadrass. jag har älskat.
Jag har egentligen inte så mycket att skriva. någon annan har fått alla mina tankar nedskrivna i prydliga rader på A4papper efter A4papper. Kanske inte speciellt välformulerat. Men naket och ärligt. Jag kanske skulle skriva en bok?
/J
Allt mitt är ditt
Dagens lycka var att kunna cykla utan jacka, på sopade vägar, utan att frysa. Jag älskar sommaren. Jag älskar livet. Jag älskar alla mina vänner som gör allt lite lättare. (att jag älskar min familj känns som notorisk fakta. vilket visserligen kärleken till mina vänner också torde klassas som, men just nu är den värd att framhålla.)
/J
(dagens låt är: Jag skulle dö för dig med Steget och dagens citat är: You're so nice)
Que sera, sera. what will be, will be.
Kom på idag att jag, sedan jag grät av hemlängtan förra tisdagen, har gråtit väldigt mycket. Vilket iochförsig har sina självklara anledningar. Någon jag håller mer än kär lämnade mig, och alla andra som hon någonsin träffat, med en stor saknad natten till i torsdags. En hel morgon, förmiddag och eftermiddag ägnade jag till att gråta och till att minnas. Och det enda som är säkert är att varken tårarna eller minnena är slut. Jag har inte slutat minnas och tittsomtätt rinner salta tårar längs mina kinder. Det är som att någon har stulit en del av mig som jag vet att jag aldrig kommer att få tillbaka. Och även om jag vet att tjuven är av det goda slaget förtar det inte den känsla av saknad och tomhet som jag känner så fort jag tänker på den del som är borta. Det finns så mycket minnen. minnen som jag förtvivlat gärna vill ska kunna bli fler. minnen som är så vackra att jag har svårt att tro att de är sanna. minnen som jag aldrig någonsin vill glömma. minnen som är svåra att tala om. minnen som för den oinvigde kan te sig triviala. minnen som för mig betyder så mycket.
/J - tittar ut över de kondoleansblommor som kommit de senaste dagarna och jag tror att jag vet att jag har slutat avsky rosor och tycker de är fantastiskt fina blommor.
It's far from home, it's for the better, what we dream, is all that matters, we're on our way, united.
Vaknade, efter att ha knäppt bort alla mina alarm, imorse med ond hals, ont huvud och jävligt snorig näsa. Lägligt? Nej. Tur att mitt kylskåp är fullproppat med c-vitaminer och andra bra (och nödvändiga) bli-frisk-varor. och tur att jag och en hyrbil kör hem till kusten på fredag morgon. det som inte är lika tur är uppsatsångesten och det faktum att jag ska avhålla två föredrag i helgen och inte skrivit manus till något av dem.
/J - somförengångsskullväljerattface:aförkylningeniställetförattdeny:aden,vuxenanyone?
så rädd att du ska glömma bort mig. hur du känner för mig. du är mitt livs stora kärlek. jag skulle dö för dig
Alltså jag har funderat på en sak. Jag har som mest ångest efter att jag har omgivit mig av det bästa av sällskap. När jag har tillbringat all vaken tid tillsammans med de människorna som betyder allra mest för mig så blir jag ensammast av de ensamma när jag väl är ensam; när jag har kommit från en middag, fika, filmkväll, hängkväll, vinkväll, lunch, bio, tekväll, sconesfrukost, träningspass, en tyst dag mitt emot någon av de bästa på högskolebiblioteket, eller någon av alla de andra gångerna vi ses.
Att ha bakisångest (eller den än värre ångesten som uppenbarar sig efter att man mitt i bakisångesten ätit massa skräp för att man trodde att allt skulle kännas lite bättre; läs: att man skulle må lite bättre och känna att man är en levande, om än jävligt sargad, människa) är ta mig fan en baggis om man jämför med ångesten som uppenbarar sig när man är ensam. Och missförstå mig rätt; jag tycker egentligen om att vara ensam. Men om jag måste välja mellan att ha ångest över att vara ensam eller att tycka om att vara ensam så väljer jag att ha ångest. alla dagar i veckan. mina vänner är för bra för att jag ska tillåtas tycka om att vara ensam.
/J
för dig finns jag. för mig finns du
